Berederiet i Skellefteå

Idag har jag lämnat in vår plädväv till Therese på Svensk Ullberedning AB.
Hon lovade att dom skulle vara färdiga innan mitten på juni. Hoppas att vi alla blir nöjda med våra plädar.
Dom ruggas med naturliga kardborrar från Spanien.



Vi är så glada att ha fått ett berederi så nära. Vi har ju faktiskt två stycken i Västerbotten. Men det är ju betydligt längre för oss från Norsjö till Bjurholm

Corduroy och dubbelväv

Vi brukar skämta om att vi behöver leva i några hundra år ifall vi ska hinna väva upp allt material som ligger i hyllorna. Men genom att hitta tekniker som slukar mycket garn,exempelvis corduroy så gör vi tappra försök.



Den 2 meter breda väven behöver ju också en del material. Här väver jag med 3 trådar sudangarn i dubbelväv.

Vägen till vävstugan

Idag kunde jag inte hålla mig ifrån vävstugan trots att det är helgdag. Vädret var vackert och jag beslöt mig för att cykla halva vägen och gå resten. Det är ca 5 km enkel väg från mitt hem, så det är en för mig lagom motionsrutt.
Backen upp mot Petiknäs är brant så jag lämnade min cykel bakom ett träd vid sidan av vägen.

Utsikten är inte att klaga på en sån här vacker aprildag.
På andra sidan Skellefte älv ligger Rengård - min hemby.

Vi är glada över att få vara i byalokalen (fd skolan) med våra vävstolar. Dom tar ju en del plats som alla vet.




Utsikten från vävstugan är inte heller tokig. Petiknäs är en vacker by. Utnämnd av förre kommunchefen som kommunens vackraste faktiskt.
Men jag blev något snopen när jag skulle cykla hem. I stället för cykeln låg där 3 tomma ölburkar. Idyllen är inte fullkomlig ens i våra trakter.

Väver för sommarens utställning

För att vi gillar utmaningar - eller kanske bara omväxling - så byter vi tema på våra utställningar. Årets tema är "Skinn & ben, trä & sten".
Har vävt dynor av skinnspinket, som jag fått av min kollega Ulla. Det är inropat på auktion efter en modist som sytt mössor i olika ädla skinn. Baksidan är vävd av en annan kollega - Stina, och den väven har också väntat i många år på att hitta sin funktion. Men "den som spar han har" som bekant, och förr eller senare så kommer man på vad man ska använda alla vävda tygbitar till.

Vi ställer inte bara ut vävda alster. Men anknytningen till temat och att det är ett lokalproducerat hantverk är förstås viktigt.


Dessa tofflor med insida av sälskinn glider lätt på men sitter som ett smäck på foten tack vare skinnets riktning.