Leta i den här bloggen

tisdag 27 maj 2014

Besök och besökare

Lika roligt som det är att få besök av andra vävare, lika roligt är det att själv få besöka olika vävstugor.
I torsdags besökte några av oss Arvidsjaur och Vävföreningen Kulturarvet. Den här säsongen har det vävts mattor av olika slag. Många duktiga väverskor visade upp sina alster.
Ett bra sätt att få en enhetlig matta - och ens trasor att räcka längre- är att använda tre skyttlar med olika trasor. Färgerna är inspirerade av en tapet.
Gles varprips är också fint.
En löpare med inplockat munkabälte.

Vävstugans bidrag till Väv 2014, är ännu finare i verkligheten.
Mobilens kamera är inte alltid den som gör vävarna rättvisa.

I lördags var det dags för oss att ta emot våra kollegor från Handvävare i Norr.
Det blev trångt i vårt lilla kök när alla skulle lyssna på vår vice ordförande Ulla, som visade vävar och berättade sin vävhistoria. 
 Som värdinna hann jag knappt få upp min kamera förrän det var dags för gästerna att åka.
Ett mycket trevligt gäng att ha på besök!
I går afton var det dags för oss att besöka Kåges Vävstuga. Där var det säsongsavslutning med fest på smörgåstårta, så vi kunde inte ha valt en bättre dag.

Maria Martinell visade oss sina fina mattor, som hon oftast kantar med tyg i matchande färg.

Hon skär alla sina mattrasor med rullkniv. Särskilt jeanstrasor är ju så tungt att klippa, och går inte heller att riva.

Denna matta kallad Engelsk konfekt är väl för bedårande?












tisdag 13 maj 2014

Kärt besök i vävstugan

I går kväll fick vi besök från en av våra systerföreningar - Vävstugan i Bergsbyn.
Det var väldigt trevligt , i synnerhet som vi fick återse en av vår förra medlemmar och höra lite om utställningen som ska visas under VÄV 2014 i Umeå.
De visade stort intresse för vår skaftväxlingsväv.
Det är många år nu sedan vi hade nöjet att ha Gudrun Söderholm hos oss. Hon introducerade oss i skaftväxlingens mysterier. Egentligen är det inte så mystiskt, när en väl fått klart för sig hur det funkar. Det behövs bara en slags anordning som gör det möjligt att växla skaft, för att få till ett friare mönsterskapande.
Kinesiska solv kallas de långa solven.
Jag har provvävt en bit för att se att det funkar.
Det finns andra konstruktioner på skaftväxlingsapparater, men denna använde vi när vi lärde oss och den fungerar skapligt. En får dock hålla ögonen på knutarna så dom inte hoppar ur sina skåror.
Gisela von Weisz har gett ut en bok i ämnet, för er som vill lära er mer.