Textiltalk eller vävpodd

Vet inte om podd är det rätta ordet för denna pratstund som jag hade häromdagen med min hushållslärare Siv Björk.

 Jag hittar ingen vävpodd ute på Internet, så jag tänkte att då får jag väl försöka skapa en själv. Men jag kan inte utlova nya avsnitt varje vecka, ifall det är vad som krävs. Och min intervjuteknik har mycket övrigt att önska. Men förhoppningsvis så lär jag mig efterhand. Tyckte att det var värdefullt att höra vad denna Grand old Lady - 91 år fyllda - hade att berätta om sin första tid som textillärare, och hur hon ser på framtiden för handvävningen.
Här är länkarna till samtalet ( i två delar) .
http://1drv.ms/18EVVcv
http://1drv.ms/1L3TOkq

Västerbottensvävarna

Idag var det dags för Västerbottensvävarnas årsmöte -  Västerbottens läns regionförening av Riksföreningen för Handvävning. På hemsidan kan du snart se vilka som valts till styrelse i år och är du medlem kan du ta del av verksamhetsberättelse och planering genom att logga in på medlemssidan.

En tredjedel av Vävskälets medlemmar är också medlemmar i Västerbottensvävarna.
Det betyder att de inte bara vill väva för egen del, utan också verka för att vävkunskapen kan förnyas och spridas till kommande generationer.
Västerbottensvävarna driver inga egna vävstugor, men vill stötta de som väver i grupp eller i egna ateljéer, genom att arrangera olika aktiviteter och kurser inom vävområdet. Och i sommar planeras en vävstafett kallad Västerbotten väver, där föreningen vänder sig ut till allmänheten och inbjuder till olika öppna verksamheter. Mer om detta kan läsas i nästa nummer av föreningens medlemstidning Solvögat och medlemsbladet.

Styrelsen hade bett deltagarna att ta med någon gammal vävnad som vi kunde inspireras av till en ny textil, Kanske med ett helt annat material eller användningsområde.

Förr behövdes ofta ett draperi att hänga framför dörrarna, för att minska kalldrag.
 De flesta vävda med ullgarn i inslag och med bomullsvarp.

En del användes till fälltäcken.

Numera behöver vi ju sällan ligga under fällar i våra uppvärmda hus och lägenheter, men det finns mycket att inspireras av i våra anmödraras mönter och färgglädje. 

En annan textil som sällan används numer, är den förr så vanliga hilkan. En rolig variant från vårt grannlän Norrbotten kunde Maria Martinell visa oss.

Den hade två sidor med blå kant och två med röd, så bäraren kunde välja framsida med passande färg för dagen. Hon hade även en vacker stor duk på samma tema med border i rosengång. 

Hoppas kunna visa den vid senare tillfälle, eftersom det var svårt att fotografera i den lokal vi befann oss. 

Dagen avslutades med besök i Nordanås vävstuga , där många medlemmar turas om att väva . De är många medlemmar, som delas upp i olika vävlag med ansvar för var sin väv/vävstol.

Hoppas att många känner sig manade att delta i Vävstafetten - Västerbotten väver i sommar, med början i Norsjö kommun den 1 augusti. Ser fram emot många trevliga möten med entusiastiska vävare.  

  

Årsmötestider

Denna tid på året har vi som är aktiva i olika föreningar ofta fullt upp med att delta i årsmöten. Det kan kännas lite hämmande för skapandet, men är ju en viktig del i det demokratiska samhället.
Föreningen Vävskalet har sitt årsmöte nu på måndag den 23 februari. Alla som är medlemmar eller intresserade av att bli medlemmar är välkomna.

Vi har 24 vävstolar till vårt förfogande och är i dagsläget inte fler än 15 medlemmar, varav ca 10 aktiva, så det finns gott om plats.

Vi har i alla fall fördubblat medlemsantalet från starten på 1990-talet.

En del av oss åkte med Solvår till Röros på studiebeök.

Nu finns chansen att komma på årsmötet och lägga förslag på vad Vävskälet ska syssla med under det kommande året. Vi från styrelsen har ett önskemål om att få en föryngring till stånd, men inser att det är en utmaning. 

Under tiden vi funderar på framtiden, så beundrar vi de som gått före oss och skapat vackra och användbara ting i sina vävstolar. 

Till exempel denna färgglada matta som vävts för många år sen av en nu avliden dam från grannbyn.

Besök på Muséet i Skellefteå

Även om flera av oss från Vävskälet hade sett den mattutställning som först visades på Väv 2014 i Umeå, så ville vi titta lite närmare på vävarna, och framförallt ge Vävskälets medlemmar som missade mässan en chans att se de utvalda "adertons" vävar. De var inspirerade av ett fälltäcke från Skellefteå och den affisch som Ylva Stadin tagit fram. Vävarna var bättre exponerade här, eftersom ytan var större på Skellefteå museum, och vi hade gott om tid att närstudera.
Här är några favoriter:

Även i rummet med alla vävstugors björkvävar var det bättre exponerat.

En bänk att för att vila benen fanns också.

Besöket slutade med att vi tog en fika och lyssnade till Kristina Ersviken som höll ett engagerat föredrag om fällar och fälltäcken. Jag förvånades över att inte alla i min egen ålder sa sig ha legat under en fäll under uppväxten. Det trodde jag varit allas vårt privilegium.

Dags för en utflykt igen

Som jag tidigare nämnt så är vi från Vävskälet ute och besöker andra vävstugor ibland. Vi undersöker också hur det är ställt med återväxten. Det är oftast samma problem överallt - medelåldern är minst 65 +.
Det är ju roligt för oss som förmodas vara pensionärer att känna att vi har en arbetsgemenskap och fortfarande kan bidra med vår kunskap, men det måste ju till en förnyelse bland vävarna/väverskorna ifall konsten ska kunna överleva.
Denna dag besökte vi de två vävstugorna i Jörn, samt Jörns Hembygdsgård och deras renoveringsobjekt - det gamla järnvägshotellet där Lenin sägs ha övernattat.

Vi blev väldigt rikligt trakterade av damerna
i föreningen Hjärt och Lung.

En fin drällduk fanns i en av de nio vävstolarna i Hjärt och Lungs vävstuga

En populär ripslöpare fanns i PROs vävstuga

Fördelen med att väva i en vävstuga
är att det oftast finns hjälp att få 

Jörns hembygdsgårds huvudbyggnad
 kommer från Svansele i Norsjö kommun

                    Vi frågar oss hur många som vet vad en "kabbstol" är och vad den använts till..
Det är en och annan inventarie på hembygdsgården vars användningsområde vi också är osäkra på, De textila redskapen kan de flesta av oss identifiera, även om de benämns med olika namn beroende på varifrån vi kommer.

En fin myggtjällsgardin hänger i ett fönster.

                               

Så var det dags att beträda spökhuset - Järnvägshotellet. Utrustade med ficklampor gick vi försiktigt in i huset med de historiska vibbarna. Vi önskar Jörns hembygdsförening lycka till med letandet av medel till att rusta upp denna fantastiska byggnad. Granne med  Sveriges vackraste stationshus.

                                                                                                                                                                 

       
                                                                             
                                         

Besök och besökare

Lika roligt som det är att få besök av andra vävare, lika roligt är det att själv få besöka olika vävstugor.
I torsdags besökte några av oss Arvidsjaur och Vävföreningen Kulturarvet. Den här säsongen har det vävts mattor av olika slag. Många duktiga väverskor visade upp sina alster.

Ett bra sätt att få en enhetlig matta - och ens trasor att räcka längre- är att använda tre skyttlar med olika trasor. Färgerna är inspirerade av en tapet.

Gles varprips är också fint.

En löpare med inplockat munkabälte.

Vävstugans bidrag till Väv 2014, är ännu finare i verkligheten.
Mobilens kamera är inte alltid den som gör vävarna rättvisa.

I lördags var det dags för oss att ta emot våra kollegor från Handvävare i Norr.

Det blev trångt i vårt lilla kök när alla skulle lyssna på vår vice ordförande Ulla, som visade vävar och berättade sin vävhistoria. 

 Som värdinna hann jag knappt få upp min kamera förrän det var dags för gästerna att åka.

Ett mycket trevligt gäng att ha på besök!

I går afton var det dags för oss att besöka Kåges Vävstuga. Där var det säsongsavslutning med fest på smörgåstårta, så vi kunde inte ha valt en bättre dag.

Maria Martinell visade oss sina fina mattor, som hon oftast kantar med tyg i matchande färg.

Hon skär alla sina mattrasor med rullkniv. Särskilt jeanstrasor är ju så tungt att klippa, och går inte heller att riva.

Denna matta kallad Engelsk konfekt är väl för bedårande?

Kärt besök i vävstugan

I går kväll fick vi besök från en av våra systerföreningar - Vävstugan i Bergsbyn.
Det var väldigt trevligt , i synnerhet som vi fick återse en av vår förra medlemmar och höra lite om utställningen som ska visas under VÄV 2014 i Umeå.
De visade stort intresse för vår skaftväxlingsväv.

Det är många år nu sedan vi hade nöjet att ha Gudrun Söderholm hos oss. Hon introducerade oss i skaftväxlingens mysterier. Egentligen är det inte så mystiskt, när en väl fått klart för sig hur det funkar. Det behövs bara en slags anordning som gör det möjligt att växla skaft, för att få till ett friare mönsterskapande.

Kinesiska solv kallas de långa solven.

Jag har provvävt en bit för att se att det funkar.

Det finns andra konstruktioner på skaftväxlingsapparater, men denna använde vi när vi lärde oss och den fungerar skapligt. En får dock hålla ögonen på knutarna så dom inte hoppar ur sina skåror.

Gisela von Weisz har gett ut en bok i ämnet, för er som vill lära er mer.